Vi står fyra intelligenta vuxna och två barn och stirrar på ett gäng resta stenar på Österlen.
- Tänk vad de kunde göra förr. Helt fantastiskt, säger min sambo.
Alla skrattar. Ingen är egentligen intresserad av att titta på Ales Stenar. Ändå har vi kört bil en lång sträcka och knatat upp för en lång backe.
Men så säger min vackra väninna en helt underbar sak.
- Det är så här livet är. Man träffas, skaffar barn och sedan åker man runt och tittar på saker.
- Tänk vad de kunde göra förr. Helt fantastiskt, säger min sambo.
Alla skrattar. Ingen är egentligen intresserad av att titta på Ales Stenar. Ändå har vi kört bil en lång sträcka och knatat upp för en lång backe.
Men så säger min vackra väninna en helt underbar sak.
- Det är så här livet är. Man träffas, skaffar barn och sedan åker man runt och tittar på saker.
Jag tänker ofta på det Jenny sa den där blåsiga sommardagen på Österlen. Kanske är det så enkelt. Kanske finns det inget mysterium. Kanske är det så att man träffas, skaffar barn och åker runt och tittar på saker.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar