Jag är fascinerad av oskuldens tid i Sverige. När det lilla var gott nog och valmöjligheterna begränsade. Den som regisserade Triads video på 80-talet tycks inte ha haft stora visioner. Men det behövdes kanske inte. Det efterfrågades aldrig. Tre män som stod jämte varandra och sjöng, lika bekväma som främlingar i en hiss, var gott nog. De smågungar lite ibland och ljuset skiftar. Jag undrar vad det blev av killen i mitten, han med stora rösten. Att killen längst till höger bara försvann, det förstår man ju.
Och att Strömstedt är snyggare nu än då, ser jag som ytterligare ett bevis för att det mesta var sämre förr.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar